söndag 10 oktober 2010

Sista veckan och NU.

Fått två hot mail av jimmy den sista veckan. Ja ni läste rätt!!! inte hotmail, utan riktiga hot mail. Rubriken på de senaste var:
För i helvete Peter, 11 dagar... Blev lite darrig i bena och tänkte nu är de nog bäst att jag printar ner vad som hänt den sista veckan trots att mitt liv har vart helt jäkla ointressant.


Vi får väl börja med förra veckan hemma då. Sjukt tråkig och monoton. Dagarna har sett ut följande. Vaknar 8: 00 stoppar i mig två ägg och en Berocca. Går direkt därefter ut på en två timmars morgon prommis i ett otroligt vackert Stockholm. Kommer hem äter en burk makrill och går till gymet tvärs över gatan. Efter pass nummer två en proteindrink som jag gör i min fina svarta mixer. Åker ner till stan, eller jobbet, träffar lite folk och gör lite ärenden kanske äter en lunch. Ärenden kan vara allt ifrån att göra kvitton från resor till onödiga impulsköp. Hem lagar middag och landar på soffan. Där somnar jag med ett leende på läpparna mitt i någon film. Ja ni ser, inte så värst kul. Men så ser livet ut mellan jobben. Inte så mycket att blogga om som sagt. Kanske ni undrar varför jag tränar så mycket?! Har en lillebror som går o klämmer mig på magen och säger. - Du hur går de med träningen egentligen. Jag brukar ju svara att de går helt okay. Men om jag ska vara helt ärlig så har de gått så där sista fyra åren sen jag började på bladet. Men nu ska jag tillbaka till den min livsform. Vi kan kalla det en tidig 30 års kris... Men fint blir det när de blir klart. Då får jag tacka min lilla seniga lillebror.

I torsdags satte jag mig på flight CA 934. en 8 timmars lång flygning som skulle ta oss till Peking där vi ska träffa Daniel och Victoria. Se vad glad jag var just innan take off. Några timmar senare vaknade jag av att jag var alldeles kallsvettig och mådde sjukt skumt. Spy ville jag göra och det kunde inte vänta. Jag tacklar mig genom en tio meters lång toalett kö. Hänger mig över ringen... Ne inget händer. Sätter mig på toan och tänker ja kanske kan lura ut det den här vägen istället... Ne inget händer. Jag är bara svettig och svag. Faller ihop likt ett asplöv på golvet och svetten rinner ner på mina kostymbyxor och ner på det skitiga golvet. - Hey Mr. how are you? hör jag utanför dörren.- Iam fine, just chill on the toalett floor. Där somnade jag i säkert 30 minuter. När jag vaknade var allt frid och fröjd igen. Precis som livet kan vara, upp och ner.

Väl framme i Kina något jetlaggad. Mattias och jag hade fått för oss att vi skulle träna lite golf på rummet. Det gjorde vi i ungefär tio minuter tills de var dags att jobba igen. Fredspristagaren Liu Xiaobos fru var försvunnen och de var ett riktig rabalder. Vi skulle ut i natten och göra tv och prata med folk. Inte helt enkelt att vara journalist i det här landet. Man får absolut inte intervjua någon utan att ha tillstånd. Google här tar bara fram information som är positiv för landet och FB. och andra forum är inte tillåtna. Men vi lyckades till slut få ihop det ändå. Kom i säng sådär 06 på morgonen. Klicka här för att läsa artikeln och se film.

Då var det dags igen. Vi skulle ut och jobba vidare med Fredspristagaren Liu Xiaobos storyn. Städerskan som skulle vara så söt och snäll och bädda min säng ryckte tag i täcket så hon välte ner en hel burk Coca Cola över min dator som stod på golvet. Kortslutning och sen dog hela skiten. I vanliga fall hade man ju ringt hotellchefen och sagt att nu vill jag ha en ny dator nu får ni lösa problemet. Men ansiktsuttrycket jag fick tillbaka när jag kollade argt på städerskan sa mig: snälla snälla jag får sparken om du säger något. Jag fick istället tag i en gammal vinöppnare och kunde med hjälp av den skruva i sär datorn och torka den del för del med hårtorken. Att träna och äta nyttigt visade sig även här vara en vinnare. Diet Colan utan socker torkade upp och efter 6 timmar var den som ny igen.
Om ni ska köpa en dator. Köp Mac. De håller för det mesta.


På väg upp till kinesiska muren för att rapporterar om de senaste nyheterna om Victoria och Daniel för Aftonbladet. Linbanan Verkade vara från samma år som muren byggdes. Men som sagt inget som skrämmer nyhetstörstigt team från världens bästa tidning.

Som vanligt ska det tas bylinebilder för att visa att vi är på plats och vi är på riktigt. Blir något att klippa ut för pappa i morgondagens tidning för här lär de väl dröja innan man står och poserar igen. Min far spar för övrigt alla bylinebilder på oss och sätter in i ett album. Fantastiskt kul att ha när man blir gammal att minnas tillbaka på. Kommer du ihåg Mattias när vi var sådär unga och fina och idag är du lika kort som mig. Det är otroligt vad tiden går =)

Just nu ligger jag i sängen och skriver detta blogginlägg så jag ska kunna få sinnesfrid. Mattias sitter och randar dagens knäck från muren. Mattias är likt kaminmannen med sin rakapparat. Ni vet han som är fanatisk, han vill elda i sin kamin hela tiden och de slutar med att han eldar ner del för del av huset. Mattias skriver, går in på toan och trimmar. SRRRR. surrar gör det innifrån toan. Han går tillbaka och skriver. Han var nyss inne där för en tionde gång. Växer det så snabbt eller tar han strå för strå. Jag frågar med får inget svar. jag hör bara en mummel. Undra hur han kommer se ut när han gjort klart texten. Ska följa detta med spänning. Det var allt från Peter Wixtröm och hans spännande liv i Kina. Nu vill Kineserna klippa min lina. för mycket info i outputten. Över till studion.
Här är dagens webartikel från muren. tryck här --> MUREN.

3 kommentarer:

mamma sa...

Vad hände på flyget? hur mår du nu

jimmy wixtröm sa...

Men Mamma. Va tror du?
En Whisky för mycket.
Verkar det som han mår dåligt? Han skrev ju en mindre roman till blogginlägg....

Peter sa...

Jag mår toppen. Inget att oroa sig för...
Ha så skönt på semestern nu.