söndag 9 maj 2010

Det blir aldrig som man tänkt sig..

I min fyrkant (som Bosse Grundberg skulle ha sagt) är söndagskvällar något mysigt, familjärt och lugnt. Man äter en god söndagsmiddag tillsammans med familjen i lugn och ro, man samtalar och har det så där mysigt och gemytligt som de har på film . Men utanför min fyrkant är verkligheten dessvärre motsatsen upphöjt i 2.
Jag hade stått både länge och väl i köket och lagat en kycklinggryta som familjen skulle få avnjuta.
När den var klar och vi alla skulle sätta oss vid bordet och äta tillsammans i lugn och ro, hoppade verkligheten upp och bet mig i röven.
Noel åt i 180km/h med hela kroppen, och min fina kycklinggryta flög både högt och lågt.
Tobbe gillar INTE curry.
Liam bröt ihop totalt för att det inte serverades falukorv och makaroner.
Jag satt och bet ihop och mumlade fula ord för mig själv, samtidigt som jag försökte skona våra vita stolar från Noels mat-massaker, morrade åt Tobbe att "-någon gång om året måste man för i h*lvete äta curry" och hotade Liam med att "omduinteäterminstsjutuggoravmatenfårdugåochläggadigpådirektenochjagskojarinte!

Man skulle enkelt kunna beskriva vår söndagsmiddag som ett enda stort kaos.
Men någonstans där i kaoset, glimtar ändå humorn in.. Mitt i min totalt misslyckade söndagsmiddag kunde jag ändå se det roliga i att det blev precis tvärt om än vad jag hade tänkt mig i MIN FYRKANT.

Inga kommentarer: