söndag 30 augusti 2009

Juustånn wi hävv ö pråbbläm!

Anna och jag har en liten beef som jag inte riktigt vet hur vi ska lösa.
Minst två-tre gånger varje dag tittar min fru bekymrat på mig och frågar: "Vad är det? Är du sur eller?"
Och varje gång tittar jag lika bekymrat tillbaka på henne och svarar: "Nä, varför i hela friden skulle jag vara det?". Och så fortsätter det. Gång på gång på gång.
Uppenbarligen är det så att när jag ser helt normal ut, alltså varken glad eller ledsen eller fundersam eller lurig, så ser jag sur ut.
Försökte fånga detta på bild för att ni ska förstå vad jag menar. På den här bilden är jag alltså inte någonting, förutom möjligtvis lite trött. Bara helt normal (jaja, typ). Och det uppfattar Anna alltid som att jag är sur.
Vafan, hur löser man det här? Jag är ju inte sur. Men jag blir sur när hon frågar om jag är sur hela tiden.

T9

Skriver sms till Peter nu, skriver Ica Maxi.

MEN

Den vill hellre skriva Ica Nazi i stället!

Så nu åker jag till Ica Nazi o handlar...

lördag 29 augusti 2009

Peteourage!






Smögen någon gång i juli...

Jag:
-Peter, du borde börja kolla på Entourage, tror du skulle gilla det

Peter:
- Hahah, tv-serier, jag har viktigare saker för mig än att följa någon dålig tv-serie!

Hemma hos Tobbe någon gång i augusti...

Jag:
-Tobbe har du sätt de nya avsnittet av Entourage? Det har börjat gått dåligt för Vince.

Peter, innan Tobbe hinner öppna munnen...
Haha, jävla töntar, sitter och diskuterar tv-serier... Fy fan vad löjligt, jag åker hem nu!

Telefonsamtal mellan Peter och mig i förrgår...

Peter:
-Tja, du hur många säsonger finns det av Entourage?

Jag:
- De är inne på avsnitt 6 på 6e säsongen nu.

På Peters terass tidigare idag...

Peter:
Haha, Jimmy, Jag o Sofia var ju i Åre och då snackade vi lite Enrourage med hennes polare, han tyckte Drama var grym, hur fan kan man tycka det? Han var ju en skön kille i övrigt???

1 timme efter jag kommit hem idag ringer Peter...

Peter:
Tja, du, jag hittar fan inte de 2 sista avsnitten, vart gick du in för att se dom?

Jag:
Förklarar vart han hittar dom.

Peter:
Ok, när kommer nästa avsnitt?
******************************

Det är okey att ändra sig Peter.
Jag lovar att jag inte ska säga till någon!

(K)opps!

Karlskoga någon gång i Augusti.

Jag:
Du borde se Kopps tror du skulle gilla den.

Jimmy:
Haha, den där dåliga snutfilmen med han med mustaschen. haha
jag har bättre saker för mig.

Tre veckor senare när jag ska åka med Jimmy till hockeyträningen.

Jag:
Shit, du ser ju ut som han i Kopps.

Jimmy:
Fan har jag glömt tagit av mig lösmustaschen. säger du till någon att jag leker Kopps så dödar jag dig, fattar du...



fredag 28 augusti 2009

Fortfarande semester

Har fortfaranade semester. Är uppe i Åre och kör lite downhill, sjukt kul.
i morgon blir det Zipline. Det ska tydligen vara ännu roligare. Klicka **HÄR** om de om du inte vet vad det är. Här är lite bilder från idag.





torsdag 27 augusti 2009

Kände att det var dags att uppdatera bloggen...

...med ett inlägg!

Här kommer ett till inlägg.

Hemkommen...

Nu är jag hemma i Sverige igen...
Gött dä.

Väl hemma kan jag konstatera två saker.

Fi har större makt i Tyskland än i Sverige:

Och att jag inte kan komma på vem det här är...
... trots att jag har ett vagt minne av att jag sett honom förut...

onsdag 26 augusti 2009

Jag är en sopa (re)!

Visst är det fantastiskt att Anna tvättar våra lag-västar en gång i månaden. Det är jag oerhört tacksam för. Hon är en fantastisk fru, och jag skulle aldrig klara mig utan henne. Det är inget att hymla om.
MEN.
Jag gör också en hel del hemma för att underlätta för min fru. Ett fint exempel på detta är den sop och skyffel som i stort sett bor i mina händer från det att jag kommer hem från jobbet till dess att jag går och lägger mig i sängen.
Jag sopar och sopar. Under bordet efter att barnen har ätit (ofta även efter Jimmy). I köket efter att det har lagats mat. I hallen bland skorna för att det inte ska följa med skit in i övriga huset. I trappan efter att Liam har sölat ner kaksmulor överallt. I sovrummet efter att Anna har ätit i sängen. Praktisk taget överallt är jag framme med sopen och sopar maniskt. Varje dag. Flera gånger.
Och Anna hon skrattar åt mig när jag går runt där med sopen. Hon tycker att jag är aningens lite väl pedant. Tycker nog jag också. Men va fan – jag älskar den där sopen. Och jag hatar när det är skitigt på golvet. Den där sopen är så använd att den både har lossnat nere vid skyffeln och uppe i handtaget.
Så vi fortsätter nog som vi alltid har gjort i vår lilla familj. Anna sköter tvätten på ett strålande sätt. Och jag sopar som om det gällde livet varje dag.
Fint så.

Döds-västarna

Varje tisdag kväll åker Tobbe och hans pojkvänner iväg för att spela innebandy tillsammans. 
Det är roligt på många sätt, roligt för grabbarna att få leka och springa av sig lite, och roligt för mig att äntligen få välja kanal på tvn. 
I början trodde jag att det var en win-win situation, men ack så jag misstog mig..
För ungefär en gång i månaden kommer Tobbe hem med de sk lag-västarna för att tvätta dem. Västarna luktar som om de legat nergrävda tillsammans med ett gäng döda skunkar. Vi talar alltså om en stank som är så vedervärdig att jag har förbjudit Tobbe att ta med dem in. Snäll som jag är har jag gått med på att tvätta döds-västarna (jag använder diskhandskar när jag lägger in dem i maskinen.) 
Sedan kan Tobbe glatt åka iväg till sina kamrater med rena väldoftande västar. Dessa döds-västar har jag nu tvättat i ca tre års tid, och inte en enda gång blivit belönad med något för min välgärning. 

Så nu alla Tobbes innebandy-kompisar, tycker jag att det vore på sin plats med en liten gåva till er lag-tvätterska när säsongen är slut. Annars vet man aldrig vad som kan hända med västarna vid nästa tvätt-tillfälle. 

En nytvättad döds-väst:

Njaaeee, jag vet inte jag…

Satt och slökollade lite på bilar på Blocket på lunchen (nej Anna, mamma, pappa, Peter, Jimmy – jag ska inte köpa ny bil, jag kollade bara för skojs skull).

Jag vet inte vad ni tycker, men känns det inte lite som att Fjärås Biltorg har överskattat värdet på den här kärran liiiite liiite grann?




Jag menar, man får ju en sån här för 100 000 kr mindre. Då har man råd med bensin, skatt och försäkring i ett år också.

Dagens outfit.

Tänkte bjuda på en dagens outfit eftersom ni bad om det.
Såhär kan man se ut om man ska ut o jobba i Germany.

Tröja: JA
Byxor: JA
Armband: Ja, två. Två strumpor också!
Klocka: JA, går dock 3 min fel.'
Skor: Jepp, köpta i göttlaborg på en lite butiqqque.

I LÖV YOU.


Vilka underbara läsare vi har här på bloggen. (med undantag för Nilsson, om du nu läser)
Nytt besöksrekord igår.

måndag 24 augusti 2009

FÖR I HELVETE!



Vad är det för jävla skitläsare på den här bloggen???
(med undantag för Mamma, pappa och Johannas mamma och pappa)

Här har man haft lite sommaruppehåll och tagit det piano, då får man skit av alla vänner/läsare att det är dålig uppdatering.

Då tar man tag i allt igen, fixar nya "Just nu" rutor, med inbyggt twitterstöd (sjukt trendigt inom bloggvärlden)

Vi är typ världsledande inom boggtekniken men det skiter väll ni i ! ! !

Folk tar efter *host* oskar.blogg.se *host*


MEN ÅNDÅ, sjunker besöksstatistiken som en gråsten?!?!?!

Den har halveras sen i Juni, det är ju värre än lågkonjunkturen på Island!

Skärpning för i helvete, sprid bloggen till vänner och familj eller så börjar jag blogga dagens outfit för det verkar ju funka i det här landet!

Ett ganska meningslöst inlägg från en ganska menlös person

Helgen har varit fullspäckad, vi har haft 100 procent aktivitet här hemma. 
Syrran och hennes boyfriend har varit här sen i torsdags (de bor i Tyskland) men har nu åkt till landet med pappa. Jag försöker få lite ordning här hemma, tvätt och dammsugning står på schemat. Noel kryper omkring på golvet och morrar som en tiger, han rynkar ihop sitt söta lilla ansikte och försöker få fram någon form av morrande. Han ser fantastiskt rolig ut när han gör så. 
Nej, nu ska jag gå igenom städprodukts-förrådet och sätta igång. 

En tigerunge?

söndag 23 augusti 2009

Åsnan i mig....

Min last nu ikväll, en golfbag och två hockeykubbor...

Jag pratar ofta med folk om värdet av att parkera bilen nära ingången till lägenheten/huset...

Alla verkar tycka jag överdriver och säger att jag måste vara jävligt lat som då och då parkera på gatan och riskerar böter för att slippa 150 meter gång enkel resa.

Jag har äntligen kommit på vad som skiljer mig ifrån mängden, jag är ju som en jävla latsåsna när jag ska gå till och från bilen...

Vad jag än tar mig till så har jag saker med mig, tror aldrig jag gått till tomhänt...

Exempel på saker jag har med mig när jag ska till:

Jobbet:
Fotoryggsäck, 20 kg, träningsväska, eventuellt ombyta om vädret svänger om och jag tvingas stå ute...

Ut till Båten:
Wakeboard, 3 våtdräkter, massa vatten.

Golfbanan:
Golfbag, extraskor, regnkläder.

Hockey:
Världens största väska med två stickor.

o.s.v.

Nästa gång jag flyttar ska jag fanimej kunna parkera bilen i vardagsrummet!

lördag 22 augusti 2009

Tobbes ovänner?

Tobbe avreagerar sig i bunkern...

Var ute och spelade golf i Karlskoga i förra veckan med Peter och Adam...

Jag hade bokat in mig, Peter och Tobbe i en starttid fast Tobbe inte skulle med utan använde bara hans namn för jag inte kunde Adams Golf ID...

Innan man går ut kan man se på en skärm vilka som startar före och efter sin egen tid...

När vi kommer på hål 11 så möter vi några som har gått av efter 12 hål för de inte orkade gå klart alla 18...

När de möter oss kommer en av dom fram till mig och säger, vilket jävla bra slag, långt som fan du höll på att träffa han den där Tobias Wixtröm i ryggen... Men det hade väl inte gjort så mycket antar jag säger han och skrattar gott...

Jag tänker snabbgt för mig själv, va fan säger karln?
Kommer fram till att han måste känna Tobbe men inte mig...

Jag vet inte vad jag ska säga, jag tänker lite, och säger bara,
-Haha nej jag antar det och går vidare.

Vad har Tobbe otalt med denna golfande 45 åring?

tisdag 18 augusti 2009

Seeegt…

Nä, det känns inte riktigt som att den här bloggen har lyft sig igen efter sommar och semester. Vet inte riktigt vad det beror på dock. Känns förvisso som att både Peter och Jimpa har gått ner sig rejält i bloggtorkans land, men vadå, varken jag eller Anna har väl levererat några Stora Journalistpriset-vinnande inlägg heller.
Dessutom känns det liiite liiite som att den här Just nu-funktionen har tagit över. Och det glädjer ju inte en knubbig värmlänning som jag som har sysslat med ord och skrivande hela mitt liv, men förmodligen de två bildvirtuoserna till småbröder.
Nåväl, så vad har hänt den senaste veckan? Här kommer i alla fall en lite update i form av bilder med korta texter. Under tiden som ni kollar på det så går vi som gör den här bloggen och ställer oss i ett hörn och skäms:

Förra veckan var vi på en mycket fin begravning i Karlskoga då vår älskade farfar Sverre fick sin sista vila. Noel tyckte precis som oss andra att det var jobbigt med alla tårar, och bad därför att få låna farbror Peters (eller är det Jimmys?) fräcka rymdglajor.


Senare under samma helg tog sig Anna upp på wakeboarden för andra gången i sitt liv. Hon är allt bra stark i båda armar och ben min fina fru. Dock är det fortfarande oklart varför hon envisas med att ha wakeboarden på bredden i stället för på längden som det ska vara.


Sedan började jag jobba igen. Det var rätt tomt och ensamt på jobbet de första dagarna eftersom de flesta fortfarande var på semester. Men på eftermiddagen första dagen hände det helt plötsligt saker i det tysta kontorslandskapet. Då kom den mäktige mediaprofilen som står bakom killen i svart på besök. Ser ni vem det är? Den som gissar rätt får Jimmys snik-Audi.


I söndags var Liam hemma hos sin tjej och lekte. Yepp, han har en tjej, i alla fall om man frågar honom. Hon heter Miranda. Och man måste ju säga att han redan har bra smak och tycke på den fronten. Pappa är stolt.


Givetvis ville han hitta på något roligt med sin tjej, så de drog till Andys Lekland i Sickla där Liam inte alls visade sig vara mannen i förhållandet, utan tvärtom höll sig i kanterna på rutschkanan när vindsnabba Miranda passerade förbi. Senare skyllde han dock på att han hade fel byxor på sig för ändamålet. Pfff, dra den om Rödluvan också.

fredag 14 augusti 2009

Sorg i mitt hjärta

Den här veckan har varit bra, barnen har kommit in i sina rutiner efter ett lååångt sommarlov.
Liam har börjat på "storbarns-avdelningen" på dagis och fått nya fröknar och nya kompisar. Det har fungerat jättebra för honom, det är nog värre för mig. Jag har haft svår separations-ångest när jag inte längre kan lämna honom på hans gamla vanliga avdelning, där jag vet namnet på varenda unge, och där våra fina gamla fröknar huserar. Igår var vi där för att barnen skulle få packa ihop alla sina grejer, och när vi skulle gå därifrån ville jag bara sätta mig i knät på fröken Bitte, tok-gråta och skrika "Nej, nej, JAG VILL INTE!!" 
Men det blir nog bra på nya avdelningen med de stora barnen också,  jag får vänja mig helt enkelt. Men sorgligt är det.



Ja, jag vet att jag är rubbad.

torsdag 13 augusti 2009

Pappa o Facebook....



Igår var jag hemma hos mina kära föräldrar i Karlskoga, vi satt på verandan och snackade lite efter middagen.

Vi kommer in på Facebook av någon anledning.

-Vad är Fäjsbock?, undrar pappa.

Efter att ha försökt förklara i 15 min utan att han förstått något kommer Johanna på den briljanta idén att visa honom direkt på datorn.

Sagt och gjort in på Facebook med pappa hängande över axeln.

Vi kollar på bilder och han börjar förstå vad det går ut på.

När vi kommer in på "vänner" stöter han på sitt första problem.

-Men du, hur gör man om man har ovänner då? Finns det en speciell lista för dom också?

Jag skriver in i status fältet att jag är i Karlskoga och så förklarar jag hur det funkar att folk kan "gilla" och skriva kommentarer.

Då kommer nästa fråga,

-Vem sköter de där fajsbock igentligen, har dom något kontor? Är de i England dom sitter?

Han blir sjuuukt imponerad när hans kollega kommenterar min status och förstår inte alls hur han kan se de där och hur det kan gå så snabbt att skriva tillbaka.

Vi rundar av dagens lektion här och gör kvälla som man säger...

Innan vi säger godnatt säger pappa,

-Du Jimmy, det där med fäjsbox var rätt häftigt de...

tisdag 11 augusti 2009

Noel gör framsteg i livet

Idag har jag och min kära väninna Jempan ägnat större delen av dagen åt att kryp-träna Noel.
Det gick sådär. Man skulle rent av kunna säga att det inte gick alls. 

Men nu ikväll kröp den yngsta medlemmen i klanen Wixtröm flera steg, lockad av mina glittrande halsband och några majskrokar och ivrigt påhejad av mig och Tobbe. 


En mycket stor dag i Noels 8 månaders liv, och ni ser ju själva hur jäkla nöjd han är över bravaden:

måndag 10 augusti 2009

När efter egentligen är före…

Hos mor och far Wixtröm i Karlskoga är det fortfarande hård belastning på den fasta telefonen. När jag eller någon av bröderna försöker påpeka att man egentligen inte behöver ha en fast telefon idag så fnyser mamma och pappa mest åt oss och tycker att vi är ute och cyklar. Klart man ska ha fast telefon hemma, det har ju alla människor, säger dom.
Och faktum är att de förmodligen i själva verket ligger steget före alla andra. Redan för typ 25 år sedan när de satte upp telefonen på väggen i köket så låg de före sin tid. Kolla bara in den här telefonsladden alltså. Den är så lång att man inte behöver mobiltelefon… man kan ändå göra precis allting i huset under tiden som man pratar i telefonen. Detta illustrerar Jimpa för er…

Här är Jimmy på kontoret på övervåningen och pysslar lite och pratar i telefonen:


Här är Jimmy på toaletten på övervåningen och uträttar lite behov. Givetvis pratar han i telefon samtidigt:


Här är Jimmy på toaletten på nedervåningen. Han pratar fortfarande i telefonen:


Nu är Jimmy ute och sopar lite på gården. Men han lägger inte på luren för det inte:


Nämen titta, Jimmy ligger i soffan i vardagsrummet och slappar. Telefonen har han med sig:


Det är varmt på sommaren. Men inte stoppar det Jimmy från att ta en dusch och snacka lite mer i telefonen på samma gång:


Det nybyggda uterummet är en perfekt miljö att vila sig lite i. Det är jobbigt med långa telefonsamtal:


Till sist beslutar sig Jimmy för att lägga på. Om han kan ta sig ur den 15 meter långa telefonsladden alltså.
Pff, vem har sagt att det inte duger med hemtelefon längre?

onsdag 5 augusti 2009

Let's dance

Jag är så jäkla pinsam att jag borde tas om hand och buras in. 
Jag höll på att packa ihop familjens kläder samtidigt som jag lyssnade på lite skön musik.
Plötsligt hör jag introt till "All star" med Smashmouth, varpå jag börjar dansa loss i köket samtidigt som jag vrålar till Liam: "Kolla på mamma!" 
Liam vrider sig av skratt medan jag ful-dansar för allt jag är värd. 

Mitt i ett dansmove slänger jag ett öga ut genom fönstret och vad ser jag? - Jo, BREVBÄRAREN som sitter i bilen och flinar åt mig. För att göra det hela ännu lite mer pinsamt slänger jag mig ner bakom bordet för att ta skydd, istället för att vinka och liksom skoja till det hela lite. 

Det här händer bara mig.

Än är inte undrens tid förbi…

Hade precis slagit upp ögonen kl 06.01 i morse när det kom ett sms.
FRÅN JIMMY!!!

Jo, det är sant. Varken jag eller Anna trodde på det.
Min första tanke var: Va fan, har idioten inte gått och lagt sig än?
Min andra tanke var: Jävla Telenor, hur kan ett sms skickat igår kväll komma nu?

Men nej då, Jimmy var uppe 06.02 för första gången sedan hjulet uppfanns.
Nervös i själen var han. Lite stissig över att åka hem till Karlskoga idag. Mycket saker som skulle med tydligen. Sån är han, lill-Jimpa. Det är dom små sakerna som ställer till det för honom.
Nu har han sprungit runt här på jobbet och fixat och trixat. Flyttat grejer. Fyllt i lite papper.

Men han kom iväg till slut. Nu rullar Fred Flinta-Audin mot Värmland. Så passerar ni ett huvud som precis sticker upp över rutan på förarsidan och en baklucka fylld till bredden med pryttlar – hav lite överseende. Han har haft en körig morgon Jimpa.


tisdag 4 augusti 2009

Jag är rädd för Karin…

Under semestern har det blivit en hel del kvällar framför tv:n när ungarna dunat in.
Vet inte om det är någon mer än jag som rycker till varje gång Mekonomen-reklamen dyker upp, men jag blir allt lite skraj för den där "Välkommen-till-Mekonomen-direkt-det-är-Karin"-tjejen. Hon ser liksom ut som att hon inte finns på riktigt. Hon är så hurtfrisk och har inte några problem med något att jag blir livrädd. Är hon sådär på riktigt också, undrar jag? Hon är ju lite som Pernilla Wahlgren upphöjt till 2000. En supermänniska!
Kritvit tandrad. Inte ett enda strå sticker ut från det välkammade håret. Och så pratar hon sådär övernaturligt positivt och hurtigt oavsett vad kunderna i headsetet frågar om.
Jag har förvisso haft flera bilar (jag byter ju ibland faktiskt) på service hos Mekonomen, och det har alltid funkat helt okej. Men inte SÅ bra som Karin vill få det att framstå.
Jag tror att Karin överdriver lite. Kanske är Karin i själva verket inte alls sådär überglad och hypertrevlig som i reklamen?
Jag intalar mig det i alla fall. För att få lite lugn och ro inne i mitt huvud.

måndag 3 augusti 2009

Det här känns ju konstigt…

Det finns ju egentligen inga ursäkter för hur katastrofalt dålig uppdateringen på den här familjebloggen har varit de senaste veckorna. Men men, är det semester så är det. Och på tal om det. Nu är den slut. Och det känns konstigt. Mycket, mycket konstigt. Inte sedan jag började mitt yrkesliv för typ 12-13 år sen så har jag varit ledig så länge som jag har varit nu. Först fyra veckors hederligt injobbad semester, och sen ytterligare fyra veckors pappaledighet på det.
Totalt åtta veckor av jobbig sol, härligt regn, glada ungar, skrikiga ungar, 100 mil i husbil, lata dagar på landet, en och annan powerwalk, två säsonger av 2 1/2 Men – och en sjuhelsikes massa grillad mat.
Men nu är man tillbaka på jobbet igen. Skulle precis logga in på vår plattform för första gången. Och då såg jag ut så här. Vad var egentligen lösenordet nu?