fredag 13 mars 2009

Puh, jag lever!

Har de sista dagarna gått och ojat mig för just denna fredagsmorgon. Fredag den 13 mars klockan 08.15 för att vara mer exakt. Det var då jag hade tid bokad för den mest obehagliga av alla obehagliga undersökningar – en gastroskopi.
För er som inte har koll på det ingreppet så handlar det helt enkelt om att de via munnen går ner med en slang nästan i storleksordningen av en duschslang i magen. Vi snackar alltså ungefär 50 centimeter slang som ska ner och kolla hur det ser ut där. Och för en person som mig, som hatar att spy mer än något annat, är detta givetvis värre än att ta 15 sprutor samtidigt som de syr ihop ett 10 centimeter långt sår någonstans på kroppen.
Men men, nu är skiten gjort. Och det var obehagligt. Nåt så fruktansvärt obehagligt. Kändes ganska exakt som att ligga och hulka i fem minuter utan att det kommer något. Samtidigt som du varken känner tungan, när du andas eller när du sväljer på grund av bedövningen.
Resultatet: Ett bråck på magmunnen och lite starkare piller för pappa Tobbe. Blir nog bra det.
Avslutade besöket med följande konversation mellan mig och doktorn som utförde ingreppet:

– Jo du, farbror doktorn. I morgon är det ju final i Melodifestivalen och ett par goda vänner kommer över. Det är väl inga konstigheter att man tar sig ett par små stänkare till det?

Då skrattade farbror doktorn och sa:
– Nej, det är inga problem alls. Ta du ett par stänkare i morgon.

Styrkebesked det.


En något smalare kille än jag, men ni förstår grejen:

Inga kommentarer: