tisdag 31 mars 2009

Rättelse!

Peter la igår upp en ödmjuk film...
Där sitter de tre musketörerna i Sälen spelar in filmer när de dricker drinkar...
Kan ju tyckas häftigt om man är 19...

Själv ser jag lite annorlunda på saken!


Film från lite rekvisita mek till dagens plåtning!

Det finns hopp...

Såg mörkt ut ett tag. Sen såg jag att de bara var Oskar. Så det finns hopp, även för oss.

Oskar

Bardell

P.Wixtröm

Detaljerna som skiljer amtören från proffsen

Den årliga Sälenresan har börjat. Med mig har jag Oskar och Andreas två fullbordsproffs.

måndag 30 mars 2009

Här följer lite fakta!

Elefanterna på bilden han ingen med dvärgarna i texten att göra!

Tobias Wixtröm 174 cm, (175 med tummstock),  vikt: oklart.
Peter Wixtröm 169,5 cm. Vikt: cirka 67
Jimmy Wixtröm 172 cm Vikt: 67.

Anna Wixtröm: 165 cm,  Vikt: ständigt på väg ner efter senaste graviditeten!

Barnet i mig!

I går kväll var vi hemma hos Annas föräldrar och avnjöt en alldeles utmärkt söndagsmiddag beståendes av egenrullade köttbullar med kokt potatis, lingon, gurka och gräddsås (jag åt 13 köttbullar, inga konstigheter).
Efter maten ville Liam leka bygga lite Lego. Efter lite tjat pallrade jag mig till slut in i rummet och började bygga. Och helt plötsligt slog barnet i mig till. Jag blev helt besatt av att bygga ett så högt torn som möjligt. Liam var dock mer inne på att inte bygga så högt, utan mer satsa på coola skulpturer i olika former. Jag förklarade dock vikten av att kunna bygga så högt som möjligt, att det är mycket tuffare, och till slut köpte han argumentet och började också stapla på höjden.
Han kunde dessvärre inte hålla sina små klåfingrar i styr hela tiden utan envisades med att slå sönder tornet när han inte längre nådde till toppen.
Det här kunde jag ju inte tolerera utan förpassade honom till andra sidan av rummet medans jag byggde och byggde. Och byggde och byggde. Och byggde. Till slut, när jag hade nått en höjd av cirka 165 centimeter (samma som Jimmy när han står på tå) och det inte längre fanns några klossar, fick Liam komma tillbaka och ställa sig på en stol bredvid för fotografering.
Vid det här laget hade Liam redan lessnat på att bygga för länge sen. Nu lär det dröja innan han frågar pappa om att bygga Lego igen. Det är så man ska jobba. Trötta ut dom bara!

söndag 29 mars 2009

Lilla Essingens Finest!

Idag är det stormöte på Lilla Essingen. Idag är en sån där söndag när familjen samlas hos direktör Nilsson med havsutsikt.
Där sitter vi vuxna och samtalar. Jimmy hetsar Nilsson för att han är lite trind i kroppen så att säga. Leif Peter kontrar med att fråga Hans Jimmy om han vill att han ska hämta en pall så att han når upp till bordet. Sen skrattar vi allihopa. Stämningen är som alltid rå men hjärtlig.
Peter Wix sitter mest och känner av läget. Analyserar och kommer med lite roliga inspel. Ibland kommer han igång ordentligt och då gläds vi alla med honom.
Anna är som vanligt lite hård och kantig till en början. Med största sannolikhet har Leffe varit ute och tagit alldeles för många stänkare den senaste tiden. Han vet om det. Vi alla vet om det. Det är lite tryckt stämning mellan dem. Men som vanligt slingrar sig Nilsson ur situationen. Kanske har han införskaffat en liten korg med spa-produkter till Anna. Då kan hon inte låta bli att skina upp. Tittar på adoptivsonen och inser att hon inte kan vara sur längre.
Sen slänger Leif Peter in trumfkortet – en fin tröja eller ett par lyxiga sneakers till Noel och massvis med godis till Liam. Då är den tidigare tryckta stämningen som bortblåst.
Anna tittar med stolta ögon på Leif och vi andra pustar ut. Det här blev ju riktigt trevligt.
Leif har sin vana trogen även inhandlat massor av godsaker som vi mumsar på. Givetvis är godsakerna av högsta kvalitet, inhandlade direkt över disk på ett bättre ställe.
Liam trivs också. Han brukar vandra runt i lägenheten, ofta går han ut på balkongen och tittar ner mot havet. Där står han och filosoferar. Han gillar att vara hemma hos Nilsson. Han har varit där ofta på söndagarna ända sedan han var en liten bebis. Men som alla andra treåringar kan han inte riktigt hålla fingrarna i styr. Man ser hur han går runt och känner på sakerna som står i fönstret, ett fingeravtryck här och där och Leif Peter tittar lite oroligt mot honom. Måtte han inte paja en massa saker. Men oftast går det bra.
Efter några timmar är det dags att åka hem. Då är vi alla nöjda på ett eller annat sätt. Men alla känner att det är dags att bryta upp. Jimmy är nervös i själen och kan inte sitta still för länge. Peter måste förmodligen åka till jobbet. Det börjar klia i skinnet på Liam också, på samma sätt som på Jimmy, och Nilsson måste få lite lugn och ro i lägenheten, sträcka lite på soffan och läsa kvällstidningarna noggrannt.
I morgon är det måndag igen. Då fortsätter vi som vanligt…
Som Essingens Finest skulle ha sagt: Inga konstigheter här inte. Nu fäster vi blicken högt.

Liam i Nilssons soffa, sex månader gammal.


Ett par stänkare har ingen dött av…

lördag 28 mars 2009

Lika barn leka bäst.

Jag lever, har bara träffat en ny tjej. Hon jobbar lika mycket som mig. Fast på den andra tidningen, Expressen. Kul att få känna på hur man är själv. Man vaknar och sängen är tom. Man hör någon tassa i hallen. - Vart ska du älskling. - Till Arlanda.
-När kommer du hem då. -Vet inte, jag hör av mig...
Lika barn leka bäst...

Snälla, snälla, snälla, snälla...

Tobbe byter bil var 500e mil i snitt.
Skulle jag göra det skulle jag byta varje månad...


fredag 27 mars 2009

h.o.c.k.e.y. Hockey.


Varken jag eller ros orkade filma efter åkningen så det får bli en film på ett stolpskott, Ja jag vet tobbe, i dubbel bemärkelse!

Körde ett pass i Löfbergs Lila Arena igår...
Jag och Ros körde speedskate...

Ett varv runt banan som i NHL.

Jimmy Wixtröm 15,10
Tomas Ros 20,20

Jämför med NHLs snabbaste förra året året...
Andy McDonald 14,03

1 sek efter. Borde räcka till Elitserien eller skönt kontrakt i Ryssland tycker jag!

Så agents, ni kan väll ringa innan 19:00 för då står jag lite dåligt till i några timmar...

Veckans Wixtröm

Idag föll lotten på Tobbe, och det känns inte som om jag behöver tilläga något eftersom bilden talar för sig själv.

(Jo, jag är faktiskt gift med snubben på bilden.)

torsdag 26 mars 2009

På fot, resande sådan!

Så här såg jag ut innan jag gav mig ut på min turné....

Blir mycket resande...
Här är en liten interaktiv karta senaste 20 dagarna...
Gjorde den i förra veckan, så Sthlm-->Karlstad-->Göteborg-->Ängelholm-->Jönköping-->Sthlm--> Karlstad-->Göteborg är inte med. men vad gör det. 
Småpotatis!

onsdag 25 mars 2009

Hur katten tänker de?

Liam har börjat vurma lite för att han gärna vill ha en katt snart. Han tycker att det verkar roligt.
Och det är väl inte omöjligt om man kan komma runt det faktum att flera närstående till familjen är allergiska.
Så jag gjorde en snabbcheck på katter på blocket. Och kom fram till att de inte riktigt prissätts på samma sätt som de flesta andra saker man köper.
Tog fram ett exempel på detta. Under har vi alltså två bilder på två katter som är till salu. Den ena är så läskig att man varken vill titta eller ta på den. Den kostar drygt 15 000 kr och skulle förmodligen skrämma slag på Liam. Möjligtvis att man skulle kunna tjäna in lite av pengarna genom att hyra ut den som statist i skräckfilmer.
Den andra kostar mindre än hälften så mycket och är så söt att man vill krama den och säga "snuffe duffe gulle plutte fnoff".
Hm – inte helt klockren prissättning här va?


tisdag 24 mars 2009

Skakande nyhet

Herre min skapare! Det här är verkligen en nyhet som måste skaka svenska folket rejält. Jag känner mig så illa till mods efter en ha läst en så fruktansvärd världsnyhet, hur ska jag kunna gå vidare med mitt liv?!

Vart är Peter?

Peter Wixtröm - är du vid liv??

Vi är skitmånga som undrar och vill veta.

Hur det egentligen ligger till

Tobbe beskrev ju mig i sitt tidigare inlägg som att "jag var lycklig som ett barn" - det stämde faktiskt, men INTE över bilen i sig utan över att äntligen få slippa höra Tobbes malande tjat om att han ville byta bil. 
Nu är Tobbe lyrisk över Saabskrället, och den kommer benämnas som "VÄRLDENS BÄSTA BIL" i ca sex månader till. Efter det kommer det att börja igen - "A men Anna, det är klart att vi skulle kunna ha kvar bilen, MEN då måste du tänka på att den har gått femtioelvatusen mil, kamremmen måste bytas och jada jada jada..." 

Men OM Tobbe mot all förmodan skulle ha kvar Saaben om sex månader, ska jag ta på mig hans insvettade hockey-sparkdräkt, sätta mig på Liams trehjuling och cykla tre varv runt kvarteret och samtidigt sjunga "Nu tar vi dom" (med Håkan Södergren och hockeylandslaget.)
It's a bet!

Tobbes hockey-sparkdräkt - en sanitär olägenhet.
Liams trehjuling

Slutet gott, allting gott!

Jahapp, så var det klart med det omdiskuterade bilbytet då. Och jag är fortfarande sams med min fru. Helt otroligt. Det trodde man inte för några veckor sedan.
Men med facit i hand är hon nöjd och glad som en liten bebis som precis har bajsat och ätit.
Igår körde hon flera mil i den nya bilen och ringde till och med upp mig och berättade triumferande att hon minsann hade hittat en cd-växlare med plats för sex skivor i bagageluckan.
Här är två bilder på bilen som jag tog när Anna frivilligt gick med på att tanka den, och det har inte hänt sedan Jesus gick på vattnet (om han nu gjorde det är en annan fråga).

PS! Jimmy, nu kan du börja hacka på mig och göra dig lustig över mina bilbyten. Det är helt okej. Jag kan ta det. Nu är det harmonisk sinnesstämning igen).


söndag 22 mars 2009

Kärlek...

Hemma får man kärlek från en underbar sambo...
På fältet av Lilla Lasse...

Här är en bild från Hockeyligan.se igår...


fredag 20 mars 2009

Veckans Wixtröm

Nu mina vänner är det dags att introducera ett nytt, roligt och återkommande fenomen på bloggen. Nämligen "Veckans Wixtröm".

Jag råkar ha flertalet roliga bilder på de Wixtrömska bröderna, och dessa vill jag naturligtvis dela med mig av. Så varje fredag kommer jag att lägga ut en bild på slumpvis utvald broder ur klanen Wixtröm. 
Först ut är Jimmy

Jimmy åker student-flak genom Karlskoga City



torsdag 19 mars 2009

Störst av allt är kärleken

Idag var jag och Liam och köpte nya "Foppa-tofflor" (kan vara bland det fulaste man kan sätta på ett par fötter.) Men Liam älskar tydligen dessa vidriga tingestar och i ett svagt ögonblick i går kväll, lovade jag honom att vi skulle köpa ett par nya. Och har man lovat en treåring så har man, och jag fick helt enkelt dra iväg med kidsen efter dagis för att inhandla ett par. 

När Liam hittat ett par som föll honom på läppen, så körde han igång med "Tjata hål i huvudet på mamma tills jag får sätta på mig tofflorna nu på direkten så alla tror att mamman är tokig i huvudet som sätter på barnet tofflor mitt i vintern"- tjatet. 
Jag kapitulerade, vi var ju trots allt i ett inomhus-centrum och jag visste ju att om Liam fick ha på sig de satans tofflorna skulle han vara glad och nöjd ett bra tag, medan jag kollade i affärer - folk fick tycka vad de tycka ville. 

Ca 15.15 idag satte han på sig tofflorna och har vägrat att ta av sig dom sedan dess. I skrivandets stund sover han sött och självfallet med Foppa-tofflorna på fötterna - det är kärlek det!

Om jag någon gång skulle träffa på modo-röven (Foppa), ska jag säga honom ett sanningens ord om vad jag tycker om plast-pjucken som han prompt skulle pracka på svenska folket. 

onsdag 18 mars 2009

Tobbe!
Kaffebryggshelvetet har tydligen gått och dött, den är totalt slut som kaffebryggare och om jag inte får kaffe kommer jag förmodligen att gå samma väg. 
Du får lösa det här.

Hur man vet att man lever..

Alla som har barn/man vet att man måste utfodra dem regelbundet, annars blir de griniga och jäkligt svårhanterliga. Här i huset serveras mellanmål ganska exakt kl 14.30, eftersom jag vet att Liams blodsockernivå börjar dala. Men idag sprack tidsplanen (vi var sena från dagis) och kaoset bröt ut här hemma.

Liam fick spel när hans ena "Foppatoffel" var borta och drabbades svårt av "skrik,gap och gråt-syndromet". Noel blev influerad av storebror och började skrika han också - perfekt!
Jag rafsade fort fram flingor och mjölk, ställde det på bordet och sprang in på toaletten eftersom jag var akut kissnödig. Väl där inne, hör jag hur Liam ropar från köket: "Mamma, lillebror tycker om flingor!" Jag kastar mig i panik ut ur badrummet och hinner precis bända upp Noels lilla mun och få ut flingan innan han hunnit sätta den i halsen. Efter att Noel fått sin napp och Liam fått mat, hade jag ett långt samtal med Liam om att han inte under några som helst omständigheter får stoppa saker i munnen på sin lillebror. (Vi har precis börjat ge Noel lite smakportioner, vilket gjorde att Liam trodde att det var fritt fram att ge brorsan lite mellanmål.) 

Nu är det lugnare här i huset, men det var riktigt svettigt där ett tag. 
Men som sagt, man vet att man lever...

Jimmy!

Kära Hans Jimmy Wixtröm


Nej - jag har inte tappat bort datorn och jag har betalt bredbandet. 
MEN jag har två barn att ta hand om, en adoptivson (Nilsson) som ränner till Karlstad var och varannan helg och måste hållas koll på, sen har vi ju Tobbe som kommit in i sin "Nu har jag haft bilen i över ett halvår och nu måste jag byta" - psykos igen - och även han måste kontrolleras. 
Alla dessa fyra måste styras med järnhand och DÄRFÖR Jimmy, har undertecknad hållit sig lite sval på den Wixtrömska bloggen. 
Men jag tar naturligtvis lärdom (välanvänt yttryck) och börjar genast blogga lite mer igen. 

Vad Peter Wixtröm har för anledning, har jag inte den blekaste aning om - men den kan inte vara särskilt giltig. 

Nu ska jag ta hand om de två små killarna.

/A

Huvudbry!

Fan, ibland är en ju inte helt klok i hövvö, som Tuva Novotny uttryckte sig i filmen Smala Sussie.
Satt banne mig och tittade på den här rubriken i tre minuter innan poletten trillade ner.
Vad i helvete är "buttangass", tänkte jag. Det måste vara nån form av små kryp kanske som finns nere i förråden.
Sen läste jag det igen. Och igen. Och uttalade det olika. Och till sist satt det. Butaaan-gaas" är det såklart de menar.
Fan, skriv det då. Inte "buttangass".

tisdag 17 mars 2009

VA FAN

Peter och Anna Wixtröm!

Har ni tappat bort era datorer eller har ni glömt betalat bredbandet?

söndag 15 mars 2009

En konversation.



Står i omklädningsrummet.
Peter lyfter på armarna och grinar illa...
-Fan vad ont i axlarna jag har.
Jag kollar frågande på honom.
-Det är ju skit konstigt, säger han.
-Varför, frågar jag?
-Men vi har ju inte setts på skitlänge ju...

Tala i nattmössan!

Ringde Jimmy för en kvart sedan. Strax före ett på eftermiddagen alltså. Så här gick det…

Han: Mmm.
Jag: Tja, vad fan för du?
Han: (Tyst)
Jag: Hallå? Vad gör du?
Han: Va?
Jag: Vafan, sover du?
Han: Va? Mmm.
Jag: Ska du spela hockey bockey idag?
Han: Mmm.
Jag: Dra åt helvete.
Han: Mmm.
Klick!

Dagens ungdom alltså. De sover bort sina liv. Och i något tappert försök kan Jimmy ibland köra med att "ja men vadå, jag var ju vaken till tre i natt".
Jaha, och? Klockan är ändå ett på dagen nu. Det innebär att du har sovit 10 jävla timmar. Det har jag fan inte sovit sen, ja, sen jag föddes för 31 år sen.
Folk borde vara vakna lite mer. Folk blir trötta av att hålla på och sova hela tiden. Det går liksom över styr. Sov sju-åtta timmar och sen får det vara bra.
Nä, vi tar väl en eftermiddagslur på det här. Bara 30 minuter. Samla lite krafter. Sen kör vi igen.

fredag 13 mars 2009

Puh, jag lever!

Har de sista dagarna gått och ojat mig för just denna fredagsmorgon. Fredag den 13 mars klockan 08.15 för att vara mer exakt. Det var då jag hade tid bokad för den mest obehagliga av alla obehagliga undersökningar – en gastroskopi.
För er som inte har koll på det ingreppet så handlar det helt enkelt om att de via munnen går ner med en slang nästan i storleksordningen av en duschslang i magen. Vi snackar alltså ungefär 50 centimeter slang som ska ner och kolla hur det ser ut där. Och för en person som mig, som hatar att spy mer än något annat, är detta givetvis värre än att ta 15 sprutor samtidigt som de syr ihop ett 10 centimeter långt sår någonstans på kroppen.
Men men, nu är skiten gjort. Och det var obehagligt. Nåt så fruktansvärt obehagligt. Kändes ganska exakt som att ligga och hulka i fem minuter utan att det kommer något. Samtidigt som du varken känner tungan, när du andas eller när du sväljer på grund av bedövningen.
Resultatet: Ett bråck på magmunnen och lite starkare piller för pappa Tobbe. Blir nog bra det.
Avslutade besöket med följande konversation mellan mig och doktorn som utförde ingreppet:

– Jo du, farbror doktorn. I morgon är det ju final i Melodifestivalen och ett par goda vänner kommer över. Det är väl inga konstigheter att man tar sig ett par små stänkare till det?

Då skrattade farbror doktorn och sa:
– Nej, det är inga problem alls. Ta du ett par stänkare i morgon.

Styrkebesked det.


En något smalare kille än jag, men ni förstår grejen:

torsdag 12 mars 2009

VM i garv!

Som ni säkert har märkt är jag rätt enkel i min humor. Det behövs inte särskilt mycket, och kan gärna vara plumpt, för att jag ska bryta ihop i skrattattacker.
Och det finns en hemsida som kan få mig att garva i flera timmar, nämligen bestofblocket.se. Många av er har säkert redan kollat in den, men ni som inte har gjort det – gör det omgående. Helvete – vårt land är ju fyllt av oupptäckta genier och humorbegåvningar som inte släpps fram. Här följer några exempel på det…









tisdag 10 mars 2009

Tack!


Då var man 23 och måste snart börja öppna de orangea kuverten som trillar in en gång per år...

Vill bara tacka alla som på något sätt fört fram sina gratulationer till mig under dagen.
Dom värmde ett litet numera 23årigt pojkhjärta!

Så tack:

Monica & Thomas Wixtröm, för handdukarna, blommorna, bullarna, massagen, 4SMS, 2 MMS och 1 Mail.

Johanna Ny, för presenterna,  tårta på sängen och kärleken :) .

Tobbe, Anna, Liam och Noel, för Tårtan, kaviaren, middagen och att jag fick DYNGSTRYK i monopol.

Farmor, för det klassiska kuvertet med pengar, vissa traditioner är för bra.

Johan Pråmell, för dagens bästa present hembudad med blombud, en rejäl burk proteinpulver.

Peter Wixtröm
Familjen Ny
Familjen Dahlgren
Leif Peter Nilsson
Andreas Bardell
Lasse Allard
Joakim Nordlund
Olivia Svensson
Malin Thörn
Mattias Lundin
Johan Grävfält
Madelene Berggren
Johan
Pether Engström
Nils Hoglander
Aida Bajgoric
Malin Arnesson
Jennifer Wegerup
Lovisa Hagängen
Jimpa
Anders A
Lasse Anrell
Martin Bengtsson
Peter Lindeståhl
Värmlandspojkarna
Sanna Sjöswärd
Catharina Halmedal
Jessica Dehlén
Max Grindal
Jenny Modin
Pernilla Wahlman
Patric Gustavsson
Therese Hansson
Li Åwall
Pernilla Ericsson
Magnus Lilja
Jonathan Lagerstam
Julia Grubsic
Martin Hummel Gardén
Lina Thörnqvist
Jonas Jern
Mattias Lilja
Johan Jacobsson
Rickard Sätterman
Pelle Prestberg
Emelie Bergstrand
Patrik Thörn
Thomas Tynander
Emma Knutsson
Erik Knutsson
Helena Sjöman
Annica Af Klercker
Diamant Salihu
Stina Dahlgren
Mats Glaad
Tim Aronsson
Fredrik Oinonen
Eric Tagesson
Niklas Strömberg
Sofia Nyberger
Hari Bajgoric
Robin Jatko
Daniel Hjalmarsson
Tord Saxin
Lena Holm
Emil Karlsson
Jessica Linnman
Martin Erlandsson
Jenny Åström
Patrick Lundwall
Lulu Fab
Lapplisan, för p-böterna, tack som fan!

Tror jag fick med alla, kommentera gärna annars :)
Återigen, TACK!

måndag 9 mars 2009

Världens bästa tårta


Kolla Simpa!

Jag och Liam har gjort en tårta till dig - enligt Liam är det också VÄRLDENS BÄSTA TÅRTA.

GRATTIS FÖR TUSAN!

Insåg precis att min odåga till yngste lillebror fyller år idag. 23 år blir han den lille parveln. Skulle lätt kunna skriva en hel bok här på bloggen om alla roliga saker jag och Jimmy har varit med om genom åren, men det tar alldeles för lång tid både för dig som läser och för mig som skriver.
Därför nöjer jag mig med en liten lista på alla bra saker jag kan komma på med Jimmy rent spontant. Som en liten hyllning till honom på hans fina dag:

1. Han är kortare än jag.
2. Han har en bil som är långsammare än min.
3. Han har mindre boyta hemma hos sig.
4. Han är sämre på hockey bockey och innebandy.
5. Hans tjej är klenare än min (fast hon är söt ändå).
6. Han kan inte stava lika bra.
7. Han är blekare i huden än jag (och jag är ändå jääävligt blek.)
Och så vidare och så vidare.

Skämt åsido så vore livet givetvis otroligt mycket mer värdelöst, fattigt och tråkigt utan mina båda bröder. Som inte bara är mina bröder utan även mina bästa vänner.
Skål för det hörni. Ikväll bjuder jag på valfri middag för födelsedagsbarnet och hans sambo (och till dig också Peter om du är hemma och har tid såklart).

Så till sist – vore ju kul om vi slog nytt rekord i antal kommentarer här på bloggen. Så om alla tar sig tid i 30 sekunder och skriver grattis till Jimpa i kommentarsfältet så fixar vi det här tillsammans.

Hjälp mig nurå!

Jimmy hetsar som tusan på mig nu. Han tycker ju att det här med att jag byter bilar så ofta är fantastiskt roligt. Han vill gärna blogga om det och göra sig rolig på min bekostnad. Det kan han ju gärna få göra, och har gjort det vid flertalet tillfällen.
Anyway, funderar ju som bäst på vad jag ska göra med min fina (nåja) Volvo V70 D5 av årsmodell 2006. Jag gillar bilen. Den funkar som den ska och har sällan problem med den. Det finns dock en liten hake – och det är att miltalen på den rackaren börjar springa iväg. Ganska exakt 20 000 mil har den redan gått på cirka tre år. Och vissa som jag pratar med säger att de där bilarna kan gå 50 000 mil utan problem. Andra säger att man kanske bör byta snart för att inte tappa alldeles för mycket i värde på den. Hm, vad ska jag göra?
Att börja snacka bilar hit och dit med min fru är lika omöjligt just nu som att simma över Atlanten. Där är det kört. Hon är less på mina bilaffärer.
Men nu har det dykt upp en möjlighet för mig att byta bil rakt av med en snubbe. Så frågan är alltså – skulle ni som läser den här bloggen göra detta byte?
Min Volvo V70 D5 årsmodell 2006 med 20 000 mil. Mot en Saab 9-5 årsmodell 2007 med endast 10500 mil. Saaben har exakt samma utrustning, kanske något mer till och med. Men det är inte en diesel så den drar nog 0,2 mer/mil. Å andra sidan är skatten billigare.
Vad fan ska jag göra? Bifogar bild på båda bilarna.
Hjälp mig nu. Kom med synpunkter. Gör jag en dålig affär här? Eller gör jag en bra affär? Eller ska jag behålla Volvon och bränna av ytterligare 5000 mil?
Jag är förvirrad. Har inte en aning. Kan inte sova på grund av det här. Jag vill ha din hjälp.

PS! Jimmy – nu kan du börja göra dig rolig : )

Saaben:


Min Volvo:

Isvattnet höll på att ruinera mig!

fredag 6 mars 2009

Känns tryggt...


Snaphot på väg in till säkerhetskontrollen...
Känns jävligt safe.
Nu ska jag gå på planet, kanske förbi taxfree och kolla om de säljer skottsäkra västar först!
Vi hörs, hoppas jag.

Ny helg och nya tag!

Det var med stor entusiasm och glädje man gick till jobbet i morse. Inte bara för att det är fredag och snart helg – Färjestad vann ju även den första viktiga kvartsfinalen mot Brynäs igår kväll, och nu ska det mycket till för Gevalia-nissarna om de ska lyckas vända det här. I morgon väntar nästa drabbning hemma i Karlstad. Då sitter man bänkad framför tv:n igen och hejar fram 51:an och hans manskap.

Pratade förövrigt med Anna tidigare idag. Varpå Liam rycker luren ifrån henne för att han vill snacka med pappa. När han hade hört sig för om det verkligen blir någon myskväll med chips och dip ikväll bad jag att få prata med mamma igen. Då svarar han: "Nähä du pappa, det blir inget med det". Och så trycker han på den röda luren och lägger på.
Där var det inga ord och visor tydligen.

Gangstern åker skridskor med farmor och farfar i KGA:

torsdag 5 mars 2009

Jag är kluven

Stackare...

Såg att Peter bloggat om hur OTROLIGT mycket folk han får trängas med??!?!
Tusse då. 12 stycken stora biffiga schlager fotografer som står och fotar någon som sprutar cola.

KOM IGEN.
Någon stans här, mitt ibland 100 talet fotografer sliter en liten blond kille för att få en bild på en atlet under OS i Peking. där snackar vi trångt.
Eller här, på jobb med MAts Wennerholm som tyckte det var jättekul att lura i mig i en lite båt  för han skulle ta en bild sen sköt han ut den i vattnet. Där satt jag utan åror och flera meter djupt. Fick till och med ta av mig kläderna och leka mänsklig motor för att komma iland!

Eller här, Södertälje går upp i Elitserien och en spelare (#7 Martin Thelander) får någon form av bokstavskombinations ryck och suger tag i mig i mittzon och tar fart, trycket upp mig i planket och skriker. FAN VAD GÖTT!
Tror fan aldrig jag har fått så ont på ett jobb någon gång.

Så, Peter nu biter vi ihop!

onsdag 4 mars 2009

Vassa armbågar.

Eftersom jag fick lite klagomål att jag bloggat dåligt så tänkte jag berätta lite vad jag gjort sista två veckorna. Jag har rest och jag har jobbat. Sthlm-Götborg, Göteborg- Ludvika, Ludvika-Leksand, Leksanda-Gällivare, Gällivare-Malmö, Malmö-Gällivare och nu äntligten hemma i Sthlm.
Mitt jobb är lite crazy och väldigt varierande.
Från att bli dränkt i Coca Cola av 16 åriga Molly Sanden som vann sin delfinal i Melodifestivalen till att lista ut hur man ska få bild på en misstänkt mördare genom en dörrglipa medans 100 personer till föröker göra samma sak.
Som ni förstår är vassa armbågar och stort tålamod ett måste.


Här slåss vi om Mollys blickar. Alla vill att hon ska kolla just i deras kamera när hon sprutar ut sin Cola och kysser pojkvännen. (Molly är 16 år och får inte spruta champagne)

Gällivare. Första dagen av rättegången fallet Carolin. 100-tals journalister från hela sverige knuffas, trängs och gapar i mun på varandra för att få en bild på den misstänkte.


Roger Vikström från Expressen och jag delar stege. Ett par timmar innan alla andra journalister är vi på plats så vi ska få de bästa platserna. Stegen är till för att man ska komma upp en bit så man inte får massa folk i vägen. (Nilsson, jag vet att jag skulle behöva en högre stege) Sen när de öppnar dörren har man ungefär 2-3 sekunder på sig att ta bild genom glipan. Om man inte blivet omkullknuffad innan dess. (Se Efterlyst ikväll 21.oo på tv3)

Lycka är att…

Kolla vad glad jag är. Genuint lycklig och tillfreds.
Jag har fått Jimmys gamla telefon nu när min förra är begravd. Det innebär att jag inte behöver köpa 5 El Maco & Co för att få en skittelefon. Nu har jag en likadan som jag hade innan.
Då blir man glad.

Ska nog inte kalla Jimmy för kortväxt på minst fem timmar när han har varit så snäll.


tisdag 3 mars 2009

Det har jag ju sagt länge!

Jag har redan en kombi. I och för sig en Audi.
Funderar på en katt. Inte en hund med det får duga.
Kollar på hus ibland. 
Har stadigt sällskap och Liam och Noel skulle behöva kusiner snart.

Så, snart kanske jag kan säga. 
-Hey, i am living the dream!

Utmaning coming up!

Jag fascineras alltid av den här typen av rubriker som ni ser under. "Skaffa dig rutor på magen på fyra veckor".
Är inte det helt avhänget av hur du ser ut när de fyra veckorna börjar? Det framgår dock aldrig i artikeln som följer med rubriken. Enligt den kan vem som helst få magrutor på fyra veckor.
I sådant fall utmanar jag vilken dietist, personlig tränare eller hälsofreak som helst. Om någon lyckas få fram magrutor på mig inom fyra veckor ska jag självsvälta mig och bosätta mig i magmaskinen twenty four seven under en månad utan minsta problem. Trust me, det kommer ändå inte att gå. Och då lider jag inte av grav övervikt. Är bara lite knubbig i största allmänhet.

Det här med att blogga…

Fan, nu är det dåligt med uppdatering i bloggen. Peter irrar runt på hemska mordrättegångar i Norrland och varvar det med lite lättare Melodifestival på helgerna. Tydligen är det inga skandaler där som är värda att uppmärksammas på bloggen. Och Jimmy han far runt med sin vapendragare Mats Wennerholm och kollar hårda slagskott inför hockeyslutspelet. Uppenbarligen inget att rapportera om där heller.

Och jag. Ja, vad tusan har jag att rapportera om? Inte ett skit egentligen. Åkte 135 mil på tolv och en halv timme i fredags/lördags natt för att hämta en soffa i Malmö. Intressant? Nä.
Liam har lärt sig att rabbla nästan alla veckodagar. Dock lite förvirring vad som händer efter söndag när det blir måndag igen, men annars helt okej. Intressant? Sådär va.
Och Noel då? Ja han har lärt sig att vända sig från rygg till mage. Känns ju inte som något man ringer runt till alla man känner och berättar om, även om jag är stolt över hans fina framsteg.

Nä, nu vill det till att det händer något roligt snart. Kanske ska dra igång en debatt om inköp av ny tv med Anna? Eller hetsa Jimmy lite om hur kort han egentligen är?
Ja, nåt sånt får det bli. Återkommer i det ärendet. Nu måste jag gå och köpa fem El Maco & Co. Som jag inte tänker äta upp. Men man får en gratis mobiltelefon om man gör det. Och det kan behövas med tanke på att min gamla gjorde en djupdykning i toaletten förra helgen.