tisdag 16 december 2008

Då var det dags igen…

Spelade hockey, lite på skoj sådär i morse med Peter, Jimmy och några andra polare från Aftonbladet. Grymt roligt var det. I typ en timme. Tills den värsta tävlingsmänniskan, sen Foppa ville slå domare Börje på käften, slog till. Det vill säga Jimmy Wixtröm.

Kommer fri mot honom och ska liksom försöka göra en liten fint åt höger för att sedan fösa in pucken i mål. Då drar han till med en slashing modell skogshuggare rätt över skridskorna så att jag likt ett bowlingklot gör strike rätt in i målet.
Nu, typ tio timmar senare, går jag hemma och haltar värre än en stelopererad 90-åring på grund av sträckningen i muskeln bakom vänster knä. Men så är det att möta Jimmy. Man får liksom bara hacka i sig det. Gå vidare. Blicka framåt. Försöka glömma. Finns inget annat att göra.
Jimmy, när du läser det här… nästa gång sätter jag mig på dig. Och du vet vad det innebär. Minst fyra knäckta revben. Jäkla lilla dvärgunge.

(Notera att huvudet knappt är högre än sargkanten : )

Inga kommentarer: